För någon månad sedan släpptes en bok om säkerhet i humanitärt arbete. Boken – Saving Lives and Staying Alive – har getts ut av en fransk tankesmedja som är knuten till Läkare Utan Gränser. Den ger en radikalt annorlunda syn på farorna med humanitärt arbete än vad som generellt diskuteras och debatteras. Med en enkel sökning på internet om farorna med humanitärt arbete är rubrikerna slående: ”Deaths of humanitarian aid workers reach record high”, ”For aid workers, global dangers have never been so real”, ”Humanitarian Aid Work Has Never Been More Dangerous”… Men är det verkligen farligare idag än vad det var för 20 år sedan, på 1970-talet eller ens på 1870-talet? Problemet är att det verkar vara nästintill omöjligt att beskriva.
Går det att lita på siffrorna?
Det finns flera internationella databaser som försöker samla data över våldsamma händelser mot hjälparbetare (den oftast citerade finns på https://aidworkersecurity.org). Ur dessa databaser har jag har själv inte lyckats reda ut om det är större sannolikhet idag än år 2000 att drabbas av en våldsam handling, framförallt för att det inte går att få fram en sammansatt bild av hur många hjälparbetare som fanns och finns, att sätta i relation till antalet incidenter. Ändå släpper databaserna årliga rapporter som drar slutsatser om att farorna och riskerna med arbetet ökar.
I ett av kapitlen i boken konstaterar Fabrice Weissman att de kvantitativa studier som idag finns om säkerhet för humanitärt arbete baseras på opålitliga indikatorer som tolkas som att det idag är farligare än någonsin att arbeta humanitärt, utan att det finns vetenskapliga fakta som belägger slutsatserna. Michaël Neuman tar upp frågan om att fler organisationer verkar förlita sig mer på databaser och sifferanalyser än att faktiskt träffa kombattanter, styrande och befolkning för att försöka förhandla tillträde till drabbade områden.
Från 1800 till idag
De djupdyker i den humanitära historien för att se hur det såg ut när humanitärt arbete som koncept definierades i slutet av 1800-talet, och de visar på hur oerhört komplext det kan vara att hantera säkerhetsincidenter. Bland annat ges en beskrivande bild av vad som skedde när Läkare Utan Gränsers landchef i Dagestan kidnappades för snart 14 år sedan, och släpptes under märkliga omständigheter 607 dagar senare. Hur involverade var de ryska säkerhetstjänsterna och vad hade organisationen kunnat göra annorlunda?
Boken finns att beställa hem i boklådor eller via nätet, och kan rekommenderas för den som vill ha en annan bild av säkerhet i humanitära insatser. Här kan du lyssna på en podcast med en av författarna.